Tidningsminnen från Vasabladet
En vacker dag i slutet av år 1955 sökte Björn Hindström, red.sekr. på Vasabladet upp mig och ville att jag skulle börja som redaktör när legendariske Einar Hagman, "Neger" skulle gå i pension 1.1 1956.
Drömmen hade ju hela tiden varit att få börja jobba på Vbl, så någon längre betänketid behövdes inte. På redaktionen fanns det gamla gardet kvar med legendariske chefredaktören och ägaren Edvin Sundquist i spetsen.
Redaktionen bestod i mitten av 1950-talet dessutom av den skicklige ledarskribenten Ernst Holm, kåsören ”Flanör” Jalle Finne, Sigurd Gadolin, "Gin", och Alvar Ohls, "Nattkåsören".
Kultur- och sportjournalisten ”Keeper”, sedermera redaktionschefen Kaj Hagman, son till ”Neger”, blev redaktör för litteraturtidskriften Horisont på 1950-talet, och detta tog alltmer tid och hans insatser som redaktionschef minskade. Av de yngre fungerade Hindström som redaktionssekreterare, medan Torleif Nygård var bygdereporter, fotograf, mörkrumsarbetare, chaufför med mera.
Det var han som lärde mig foto- och bildframställningskonsten, och vi tre ”ungdomar” kom att vid förnyelsen av tidningens layout, redigering och innehåll utgöra ett sammanhållet gäng, förstärkt med alltid ungdomlige ”Keeper”.
Annars var det Janne Söderman som var första fotografen på Vbl, redan 1956.
”Toffe” Nygård var den som införde det moderna reportaget i Vbl, låt vara att hans far prenumerationschefen Hugo Nygård, signaturen Tomas, och annonschefen Torsten Lindgård, ”Adam” redan på 1930-talet hade börjat färdas runt i bygderna för att skriva reportage för Landsbygdsallehanda, emigrantnumren och Ungdomens hörn.
Ralf Friberg gästspelade som ettrig politisk journalist och trätobroder på redaktionen. Han blev senare som känt riksdagsman och ambassadör. Bland redaktörerna på 1950-taleta fanns också Gunnar Mattson, senare känd Hbl-journalist och författare till Prinsessan och Prinsen. På 1960-talet kom bl a Lasse Rönn, senare Hbl-redaktör och VD, samt Ulf Berg som blev tv-anställd i Stockholm att tjänstgöra som redaktionssekreterare.
Nyketerhetsmannen, kommunalpolitikern och journalisten Ragnar Mannil skulle enligt planerna bli ny ledarskribent och kanske chefredaktör med tiden, men tröttnade på att vänta ut ”Gubben” och övergick i Svenska folkskolans vänners tjänst. Alf Snellman kom in som ett yrväder 1958.
Pastor Einar Spjut från Sverige, en gammal vän till Gubben, ryckte in som ledarskribent ibland. Bjarne Audas tjänstgjorde några år som redigerare på Vbl, men ägnade sig annars mest åt teologiska studier. Bengt Harald anställdes 1960 på redaktionen och kom att bli en mångårig och skicklig reporter, kommunalredaktör och redigerare. Han stannade kvar på Vbl ända till pensioneringen,
På redaktionen fanns inte några kvinnor på Gubben Sundquists tid, så när som på Ulla Backholm-Lång som en sommar i slutet av 1950-talet jobbade som vikarie. Småningom anställdes några kvinnliga redaktörer.
Anna-Lisa Sahlström som skötte ”småkulturen” på bladet blev senare författare på heltid och efterträddes på Dag för dag av Patricia Pohto och Lisbeth Rosenback. Viveca Dahl var en annan duktig journalist med inriktnig på kulturreportaget.
Med Max Furu kom jag senare att samarbeta i många år på Vbl, där han redan 1957 anställdes som den första lokalredaktören i Jakobstad. Samarbetet med övriga lokalredaktörer i Österbotten blev efterhand allt intensivare, bl a med Rolf Tilljander och Max H Furu i Jakobstad, Yrsa Slotte i Kronoby, Camilla Berggren som en tid jobbade i Kronoby, Sven Olof Moliis som var stationerad i Nykarleby innan han blev ledarskribent, min klasskompis från första tiden i folkskolan i Sidbäck Hans Wikman i Munsala, Stig Svens i Oravais, Marita Bagge i Vörå, Tore Snickars, Bertel Nygård i Malax, senare Sonja Rosbäck i Korsnäs och Kerstin Nordman i Malax.
Edvin Forsén som var pensionerad från Landsbygdens Folk hade anställts som landsbygdsredaktör vid Vbl 1960, när jag övergick till nykterhetsbyrån, och han bevakade givetvis en del av händelserna i Sydösterbotten.
Den förstärkning som redaktionen fick i och med Sture Riissanens anställning i Kristinestad 1969 var behövlig. Han kom att kvarstå i över 20 år och ersattes på 1990-talet av Mats Ekman, en ung och energisk journalist som gjort sig känd som chefredaktör för nya Kristinestads Tidning. Lennart Lassfolkh som började skriva för Vbl redan 1963 blev 1976 anställd på deltid och senare på heltid. Helge Nyström anställdes som sportjournalist i Sydösterbotten 1980.
I slutet av år 1960 kom Kaskö Tidnings dåvarande ägare och utgivare Olaw Jacklin till Vasa för att erbjuda mig redaktörsposten efter legendariske ”Post-Janne” (Albert Brommels) som skulle avgå. Om jag inte nyligen blivit antagen till tjänsten på nykterhetsbyrån vet man inte vad mitt svar blivit, men nu måste jag tacka nej med hänsyn till min nya arbetsgivare. Jag visade honom emellertid till Björn Hindström som behövde ett jobb. Där blev det napp direkt för Jacklin.
Det gick i alla fall nya tåg (eller snarare bilar) till Sydösterbotten. 1963 fick jag via Alf Snellman på Vbl erbjudande om att bli sydösterbottnisk redaktör för Vbl med Närpes som stationeringsort. Det blev förhandlingar med VD Erik Sundquist, vilka snabbt ledde till resultat.
Dessförinnan hann dock Husis B-upplaga erbjuda mig tjänsten som österbottnisk reporter, närmast som efterträdare till författaren Sven-Olof Högnäs som avlidit. Hans bror Tor Högnäs blev ju på 1960-talet politisk Helsingforsredaktör för Vbl.
B J Sidbäck
b.sidback@gmail.com
